Det kommer att bli vanligare att använda värme och kyla på ett optimalt sätt i ett område, snarare än i enskilda byggnader. Den bedömningen gör värmekunder som ingått i en ny studie inom Värmemarknad Sverige.

Enligt Boverkets byggregler (BBR) så bedöms en byggnads energiprestanda huvudsakligen utifrån måttet primärenergital, vilket bygger på köpt energi för uppvärmning, kyla, beredning av tappvarmvatten och fastighetsel.

Mot bakgrund av kommunernas betydande verksamhet och breda ansvar är det av intresse att undersöka hur de ser på kommunens roll som utvecklingskraft för den lokala värmemarknaden och vad som kan driva kommunen att ta ett sådant ansvar.

I detta PM beskrivs de utmaningar olika aktörer ser och hur man hittills har organiserat sig för att adressera dessa.

Lågtempererade värmesystem lyfts fram som en stor möjlighet i Europa.

Syftet med detta projekt har varit att öka förståelsen kring möjligheter och utmaningar i en svensk kontext vid nyproduktion av en ny stadsdel med ett lågtemperatursystem med anslutning till befintligt fjärrvärmenät.

Fjärrkyla har vuxit stadigt i Sverige, och idag levereras varje år omkring 1 TWh fjärrkyla till svenska verksamheter runt om i landet. Efterfrågan på aktiv kyla för komfort- och processyften väntas också öka kraftigt under kommande decennier.

För att möjliggöra att marknaden för fjärrkyla och även andra kylalösningar kan växa på ett så hållbart och resurseffektivt sätt som möjlighet finns kunskap och lärdomar att hämta från de 30 år som fjärrkyla har vuxit i Sverige.

Hur tänker kunderna på värmemarknaden och vad påverkar deras vägval? Det undersöker just nu konsulten Gunilla Jalbin på uppdrag av Värmemarknad Sverige.